Framtid för VIRSBO

Virsbo

width=









Virsbo av idag

Samhället ligger i Bergslagens södra del och i norra delen av Surahammars kommun.

Avståndet till Västerås är 4,5 mil, till Surahammars centrum drygt 2 mil, lika långt som till Fagersta. Det bor ungefär 1600 personer i Virsbo.
Nära hälften har rötter i den stora arbetskraftsinvandringen under senare hälften av 1900-talet. Arbetsmarknaden domineras helt av industri med omkring 900 anställda. Inpendlingen är större än utpendlingen och runt 300 personer vardera.

Bostadsmarknaden domineras av enfamiljsvillor, antalet lägenheter, de flesta bostadsrätter, är endast 350 st. Boendekostnaderna är låga. Kommunikationerna är bra med ungefär ett dussin avgångar med järnväg till Västerås eller Fagersta varje dag.

På orten finns Virsboskolan med högstadium. Gymnasieeleverna reser till Surahammar, Hallstahammar och Fagersta. I Virsbo finns ett kommunalt äldreboende och en vårdcentral.

Det finns ICA-handel, brukshotell, pizzeria, bensinstation, frisör och Surahammars kommun har kommundelskontor, Focus och Bibliotek.

Ramnäs församling har kyrka och församlingshem i Virsbo och Finska Pingstförsamlingen har ett kapell.

Folkets Hus byggdes 1926 och det finns en rad föreningar där Finska föreningen, Fiskevårdsföreningen är de största och där idrottsföreningarna i allmänhet äger sina anläggningar. Virsbo IF äger idrottsplatsen, Virsbo Tennisklubb sporthallen, SK Trim motionsanläggning med elljusspår.

Ryttarföreningen bedriver verksamhet i Herrgårdens stall och ridhus.
Det finns skyttelokal för Ungdomsskytteföreningen och lokal för Brottarklubben men även en kommunal anläggning, ett elljusspår.


Näringslivet idag

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ulliam corper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis autem veleum iriure dolor in hendrerit in vulputate velit esse molestie consequat, vel willum lunombro dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan et iusto odio dignissim qui blandit praesent luptatum zzril delenit augue duis dolore te feugait nulla facilisi.

Bruksmiljön

Området följer den byggnadsplan som på 1600-talet skapades för Upplandsbruken och som idag är bäst bevarat i Forsmark.

Virsbo fick sin första byggnation år 1620 i samband med att den första hammaren anlades.
I mitten av 1600-talet flyttades Herrgården samtidigt som ytterligare en hammare byggdes.
Smältsmedjan försågs med fyra tyskhärdar som på 1800-talets sista hälft moderniserades till"lancashire".

1759 reparerades och byggdes mycket nytt i samband med att brukets ägare, Lage Meijendorff von Yxkull, avsåg att bosätta sig i Virsbo. Före Herman Lagercrantz var han nästan den ende bruksägaren som bott här.

Vattenfallen bestämde placeringen till Verksholmen för industrin i Virsbo. Verksholmen bestod från början av två öar med Smedrännan i mitten.

Herrgården placerades på en udde i Virsbosjön.
Allén gick från början från Verksholmen efter norra stranden fram till Herrgården och det var först senare som allén till kyrkan anlades.

Smedbostäder med ladugårdar och uthus placerades i Virsbo utefter Bruksgatan söder om Verksholmen.
Lantbrukets bostäder och byggnader byggdes norr om Verksholmen, delvis i anslutning till tröskverksrännan. Denna ränna är den norra av Kolbäcksåns sju strömmar genom Virsbo.

På 1960-talet byggdes de sista smedstugorna utefter allén enligt 1600-talets byggnadsplan. Den byggnadsplanen övergavs när kommunen tog över planeringen.



Smedrännan och Turbinrännan är nu helt igenfyllda liksom ett stort område ut i Åmänningen. Sedan Smedrännan fyllts igen gjordes en "decauville"-bana för transport av råvaror från kajen vid Åmänningen ned till smedjan.

Smältsmedjans två hammare låg i var sin byggnad på den norra ön. Den ena fick kraft från Turbinrännan, den andra från Smedrännan.
Ett kolhus låg öster (nedströms) om det kvarvarande och ett kolhus låg i västra delen av den norra holmen. Det kolhuset ersatte 1700-talets inspektorsbostad som fanns på den plats där ingången till Konsthallen idag ligger.

På holmarna fanns vidare järnbod, stångstålsbod och en klensmedja som låg vid Smedrännans norra kant mitt emot kolhuset.

Klensmedjan har flyttats och fungerar nu som Bruksmuséum.
Kvarnen låg norr om Kraftsverksrännan på den plats där kraftstationen ligger idag.
Sågen och tegelbruket låg på stranden söder om Verksholmen.
Verksholmen förvandlades helt efter smältsmedjans nedläggning 1891 och manufaktursmedjans utbyggnad från 1897 fram till industrilokalens utbyggnad 1943 i funkisstil.

1939 placerades en 20 cm Oerlikon luftvärnskanon på taket över östra delen av verkstadsbyggnaden. Den fick sitta kvar till 1951.

1947 började industrin successivt flyttas till Nordanö. Denna flytt avslutades 1987.



Mellan Verksholmen och nuvarande Dammgården fanns tidigare broförbindelse över två holmar.
På en liten ö närmast Verksholmen låg en fiskarstuga och på den större ön fanns dansbanan som gett ön dess nuvarande namn "Dansbaneholmen". Som livräddningsredskap fanns där en kolkrok.

Bruksgatan, som nu heter Storgårdsvägen, började vid rullbron över kanalen (är idag ersatt av gång-och cykelbro) och övergick söderut till vägen mot Felingen.
Närmast bron låg Snickarstugan väster om Bruksgatan. Snickarstugan som låg mitt i Bruksvägen söder om nuvarande landsvägsbro är nu riven.

Mitt i korsvägen mellan Hammaren och Vinkeln fanns en vägskylt.
Mitt emot Gammelgården låg ytterligare en smedbostad, Städet, som brunnit ned.

Där Norrgården och Sörgården nu ligger låg smedernas ladugårdar.
Husgångarna, deras uthus och avträden låg ungefär där Felingvägen nu går.
Nordväst om dem låg Tallbo, som byggts av virke från det rivna Bränneriet, åkstallet (för Krogens gäster) och flerbostadshuset Amerika.

Längst i söder vid Bruksgatan låg två flerfamiljshus, Granhammar och Milgården, vilka revs i början av 1980-talet.

I norra delen av Bruksgatan hölls marknad den 12 och 27 varje månad.

Lantbrukets byggnader dominerades av Herrgårdsladugården och de tre magasinen, varav det vita av sten finns bevarat. De övriga två låg i linje mellan Dammgården och Vita magasinet.

Lantbrukets byggnader, dagsverksstuga med finka och ljugarbänk, hönshus, svinhus mm låg mellan Vita magasinet och Tröskverksladugården ungefär där Bruksvägen går över bäcken, som idag ersatt den gamla tröskverksrännan.

Mellan Vita magasinet och herrgårdsparken låg växthus för grönsaker, som såldes i lökboden.

Klockbyggningen är det flerfamiljshus som ligger närmast Vita magasinet. Från början var det mjölnarens bostad men mjölnaren var också byggmästare och en av bruksförvaltningens närmaste män. Mellan Vita magasinet och Klockbyggningen låg en klensmedja.

Byggnader i Virsbo

Herrgården

Länk till Wirsbo herrgård




Vita magasinet Wirsbos historiska arkiv

Arkivet bevarar bruksräkenskaper, förda i stort på samma sätt från 1711 till 1945, avtal och åtkomsthandlingar, rättegångsprotokoll och andra ämnesordnade handlingar. Den äldsta är en kopia från 1383.

Det finns spännande ritningar och många vackra kartor varav de äldsta är från 1600-talet.

Här finns också pressklipp och böcker om Virsbo.

Arkivbildarna i historiska arkivet utöver Virsbo bruk är t.ex Nickebo och Bennebo hyttor, Virsbo Missionsförsamling och Hörnsjöfors bruk.
I Vita magasinet finns också ett herbarium med ca 3 000 växter från Ramnäs socken, samlade under andra hälften av 1900-talet av Ingvar Grankvist.



Vita magasinet Lagercrantz´ka Minnesrummet

Herman Lagercrantz, 1859 – 1945, blev 1897 disponent i Wirsbo och startade en framgångsrik industri.

I Vita magasinet finns minnesföremål donerade av Lagercrantz´ka Stiftelsen varav de flesta har hämtats från Herrgården.

Där finns bönpallen från sovrummet och de flitigt använda biblarna.
Ett apostlaskåp, daterat 1623, var tänkt som predikstol till Virsbo kyrka.

I bokhyllan finns fotoalbum och böcker med släktanknytning samt även porträtt av medlemmar av kungafamiljen.
Vidare finns målningar och blyertsteckningar av Herman, fotoalbum och uniformer, familjens ordnar och Bror Lagercrantz bronsmedalj i fäktning från olympiska spelen i Paris 1924.

Dessutom finns den Lagercrantz´ka brevsamlingen, med tusentals brev till Herman och Hedvig Lagercrantz och några andra familjemedlemmar och kopieböcker över de brev de skrev.

Här finns brev från kungen och hans familj, affärsvänner, politiker och vänner från de kristna verksamheter Herman Lagercrantz verkat i.

Det innehåller också manuskript till predikningar och tidskriftsartiklar men också privata kassaböcker.
I en resväska finns Herman Lagercrantz dotter Mary Odencrants brevsamling. Denna får öppnas först 2025.



Bruksmuseet

I bruksmuseet finns i en klensmedja från 1600-talet, som flyttats ned i Herrgårdsparken från Verksholmen.
Den visar en rad produkter som framställts i Virsbo, vanligen med uppgift om vem som gjort artikeln.

Vidare finns brandredskap och åkdon, bland andra Hedvig Lagercrantz viktoriavagn, Herman Lagercrantz jaktvagn och en kolskrinda.

Det finns information om smältsmidesprocessen med tackjärn, smältstycken och stångstål samt träkol och verktyg för milkolning.



Industrimuseet

Kolhuset på Verksholmen innehåller i bottenvåningen en samling äldre industrimaskiner.

Lokalen användes tidigare för trumling av smidda detaljer och tre trummor finns kvar på ursprunglig plats.

Vidare finns två av de första extrudrarna av förnätade polyetenrör, WirsboPex, kontrollutrustning från Stålrörverket och ett tjugotal bearbetningsmaskiner för rördelar och fläns.



Fribaptisternas kyrka

Tidigare hade församlingen lokal bland annat på vinden till Storgården.

Kapellet byggdes av Fribaptistförsamlingen 1922. Det ritades av Herman Lagercrantz, som också bidrog med mark och 400 kr.

Totalt kostade Kapellet ca 6 000 kr utöver det skänkta materialet och det frivilliga arbetet.

1936 restaurerades Kapellet, som fick centralvärme, och under 50-talet drogs vatten och avlopp in.

1980 överfördes tomten från Bruket till församlingen.

År 2001 överlämnades Kyrkan till Finska Pingstförsamlingen, som då länge haft Kapellet som gudstjänstlokal.

Axel Hörlin målade på väggen bakom predikstolen ett palestinskt landskap med ett kors framför den morgonrodnande himlen.
Över stod bibelordet från Psaltarpsalmen 86, "Visa mig Herre Din väg".

En bildstormande ny föreståndare i församlingen lät måla över det hela.
Byggmästare Axel Augustsson, som byggt kapellet, protesterade och tyckte att åtminstone bibelordet kunnat få stå kvar.

Han fick svaret: Vi behöver inte det bibelordet, vi vet ändå Herrens väg!



Folkets Hus

Började byggas 1926 under en tid av frostiga förbindelser med Bruket.
Smidesarbetet gjordes på Gnarp.

Folkets Hus invigdes 1929 med bön och andliga sånger av Gustaf Örtlund, ordförande såväl i fackföreningen som missionsförsamlingen.



Gnarp

Gnarp var Wirsbos största arrendegård och brukades länge av den legendariske arrendatorn Gnarp-Johannes.
Gnarp är också en av de bäst bevarade kolarställena i Bergslagen.

Den 28 augusti 1973 donerade Vivi och Johannes Jansson i Gnarp alla gamla ting från självhushållets dagar använda under gångna tider på gården Gnarp.
Den 17 augusti 1973 invigdes ett hemmuseum där alla dessa gamla ting skulle stanna och förvaras för framtiden.

Samlingarna finns i ett äldre boningshus från 1800-talets slut.
I närheten finns en rökbastu från 1700-talet och en gårdssmedja.

Samlingarna och byggnaderna är en av de bäst bevarade miljöerna från järnbruksindustrins kolarepok och tillhör nu Johannes dotterdotter Elisabeth och Leif Söderström.

Virsbo kyrka

”Du ska bygga en kyrka åt Dig och Ditt folk” sa ärkebiskop Nathan Söderblom till minister Herman Lagercrantz.
”Det har Du råd med, och bygg den ekumeniskt”.

Kyrkans gammalsvenska exteriör har ritats av Erik Hahr och interiören i barock av Lars Johan Lehming.

Kyrkan är byggd av Wirsbo bruks egen personal, med virke och material från bruket. Byggnationen gjordes under ledning av byggmästare Axel Augustsson, som också valt bibelspråket över dörren,
"Visa mig Herren Din väg".

Grunden kommer från hyttan i Trummelsberg och stenhuggaren Karl Söderberg murade både den och trapporna upp till kyrkan.

Gravkorets grindar och gallerverket över kyrkporten tillverkades av en av brukets genom tiderna skickligaste smed, Knut Stockselius.

Den sjuarmade ljusstaken i fönstret vid predikstolen tillverkades av hans elev Bertil Örtlund.

De konstnärliga utsmyckningarna på väggar och tak har utförts av konstnären Axel Hörlin från Stockholm.

Altartavlan, Kristi himmelsfärd, är från mitten av 1700-talet, i barockstil och från ett slottskapell i Böhmen.
Triumfkrucifixet är från Oberammergau.
Silverkrucifixet på altaret är tillverkat i den norditalienska staden Merano 1668.
Timglaset på predikstolen har en gång tillhört prinsessan Eugenie.
Lampetterna som pryder kyrkan samt nummertavlan är från Jakobs kyrka i Stockholm.
Ljuskronorna i långskeppet är tillverkade i Gävle.
Det röda antependiet och predikstolsklädet är skapade av Eva Kleen.

Orgeln installerades 1954 och är tillverkad av A Magnusson i Göteborg med 12 stämmor och 784 pipor.

Dopskålen i silver kommer från Wien 1825 medan nattvardskärlen är tillverkade av baron Fleming, Ateljé Borgila 1939.
Brudkronan är från 1938 och kollektskålarna i silver troligen från 1600-talet.

I Lagercrantz´ka gravkoret finns en altartavla i barockstil från början av 1700-talet, tillverkad i Syd-Tyskland.

Minnestavlorna (epitafierna) över släkterna Silverskiöld och Lagercrantz är deponerade av Årstads församling.

Begravningsplatsen togs i bruk 1920.

Klockstapeln byggdes 1924-25 ursprungligen där koret nu ligger och flyttades sedan vid kyrkbygget. Klockan är ritad av prins Eugén och gjuten i påvens klockgjuteri i Rom 1924.

Kyrkan invigdes den 8 augusti 1937 och överlämnades till Ramnäs församling andra söndagen i advent 1976.






Virsbo i litteraturen

Samhället

Författare Bok Handlar om
Bergerin, Ulf Surahammars Kommuns Skolor. 1978 (Otryckt material)
Hedström, H T Snövinter. Vi på Virsbo 1959:2 Vintern 1908
Lagercrantz, Bror De sju strömmarna i Virsbo. Vi på Virsbo 1969.2?
Studiecirkel 1996/97 Gamla Virsbo (Otryckt material)
Studiecirkel 1998 Guidning. (Otryckt material) Guidehandbok för Virsbo
Surahammars Kommun Berättelser från Surahammar 1950 – 2000. 2002
Wigart, Gösta En ekumenisk helgedom. Västerås stifts julbok 1937 Virsbo kyrka

Industrin

Författare Bok Handlar om
Eriksson, Gösta Hur Herman Lagercrantz förvärvade Wirsbo. 1955. (Otryckt material) Aktieköpen 1897 - 1908
Fritz, Martin Från bruk till industri. Arbetarna vid Wirsbo Bruk 1885 – 1905. 1976. (Otryckt material)
Jensfelt, Per Nils Dokumentation av svensk järnhantering. Smedjor. 1994 Bengt Lagercrantz redogör för smedjans utveckling under 1900-talet
Johnsson, Hans Brukens bröd. Bergslagsarkivs årsbok 12/2000 Livsmedelsförsörjningen under 1700-talet
Karlsson, Nils Om yrkesskolan i Virsbo 1957 – 67. 1991. (Otryckt material)
Lagercrantz, Bengt Wirsbo Stålrörverk. 2001. (Otryckt material)
Lagercrantz, Bengt Ett gammalt bruk nydanas. 1996. (Otryckt material)
Molin, Harry Wirsbo. Det som var och det som är. 1943 Jubileumsbok

Innevånarna

Författare Bok Handlar om
Abrahamsson, Uno De indelta soldaterna vid rotarna nr 71 Sörbom och nr 72 Norling i Ramnäs socken, Västmanlands län. Utgivningsår 1988. (Otryckt material)
Antonsson, Bengt På och mellan raderna i arkivmaterialet. Bergslagsarkivs årsbok 14/2002 Några livsöden med Virsboanknytning
Berggren, Bonzo Sällsamheteri Västmanland.1978 Älgen Jeppe
Borgegård, Lars-Erik Finländare och svenskars levnadsvillkor. Umeå Universitet 1978. Arbetskraftsinvandringen till Virsbo
Brusling, Bengt Tillbakablick över Virsbo Missionsförsamling 100 år 1876-1976. 1976 (Otryckt material)
Carlsson, Conrad En återblick på avd 233 Fackföreningsrörelsen i Virsbo
Hedberg, Paul Virsbo Fribaptistförening 100 år. 1988. (Otryckt material)
Häggström, Nils, Borgegård, Lars-Erik och Rosengren, Anette När Finländarna kom. Migrationen Finland-Sverige efter andra världskriget. Statens institut för byggnadsforskning Gävle. 1990. Arbetskraftsinvandringen till Virsbo
Larsson, Harriet och Inge Skräddartorp. Utgivningsår 1981 (Otryckt material)
Remes, Seppo Virsbo Finska Förening 1956-1981. 1981. (Otryckt material)
Rosengren, Anette Memma och kalakukko. Nord. Museet. Forskn. projekt migration Sv – Fi efter kriget. 1975. (Otryckt material) Arbetskraftsinvandringen till Virsbo
Spångberg, Ragnar Wirsbo Musikkår. 1992. (Otryckt material)
Studiecirkel 1995 Rapport om en kvinnas liv i Virsbo. (Otryckt material) Hedvig Abrahamsson på Lingärdet
Tyrfält, Annika Aldrig blir den bruden jungfru mer, aldrig bär hon krona …. Nord. Museet. Forskn. projekt migration Sv – Fi efter kriget. 1975. (Otryckt material) Arbetskraftsinvandringen till Virsbo

Herrgården

Författare Bok Handlar om
Dendrologi och Parkvård Lustgården. Årsskrift 1931 Herrgårdsträdgården 1930
Lindén, Leif Vårdplan.1994. (Otryckt material) Herrgårdens byggnadshistoria
Malmberg, Ernst Svenska slott och herresäten, del 2. 1920 Herrgårdens inredning
Scherman, Susanna Den svenska kakelugnen. 2007 Mariebergskakelugnarna på herrgården.

Herrgårdsfolket

Författare Bok Handlar om
Björkman-Goldschmidt, Elsa Den värld jag mött. 1967. Spökskivaren, Herman Lagercrantz I skilda världar.
Friis, Eva Nio Liv. 2007 Herman och Hedvig Lagercrantz
Lagercrantz, Bror Som jag minns det. 1969. (Otryckt material)
Lagercrantz, Herman I skilda världar. 1945 Memoarer
Nordenson, Clare Född på 1800-talet. 1967 Herman Lagercrantz dotter
Odencrants, Mary Brofästet som höll. 1976 Herman och Hedvig Lagercrantz
Odenvik, Nils Elias Wolker. 1933 Wirsbos ägare och en av frikyrkornas grundare i Sverige
Wahlund, Per-Erik Kammarrådinnans konterfej. 1970 Elisabeth von Walcker, Wirsbos ägare

Framtid för VIRSBO         kjell.wadelius@framtidforvirsbo.com        2008-05-25